How do you measure a year in the life?
Ett år, femtiotvå veckor, trehundrasextiosex dagar.
2007 kände jag på mig att 2008 skulle bli bra. Och det blev det, utan tvekan. Jag kan till och med säga att det var ett av de bästa åren hitills. Ett händelserikt år.
Jag började året med att klippa mig och färga håret rött. Dagen innan skolan började var jag på min första FeFo-träff, något som jag inte ångrar någonstans. Lärde känna helt underbara människor.
I mars såg jag Neverstore live, åkte till Trosa för att praoa och var med i en kabaré i skolan. Min 15-årsdag firades uppe i Dalarna och Fjätervålen.
WHPG - We're the Harry Potter Generation i april. Det betydde en helg i Karlstad tillsammans med en massa HP-nördar. Helt klart ett minne för livet, inte minst när vi satt uppe till gryningen och pratade.
Vi får inte glömma mina första klackskor som införskaffades i slutet av månaden och som gjorde så att varenda människa på skolan hörde när jag kom.
Maj, början av sommaren. Mitt bevis på riktig kärlek tog slut, kärleken mellan min bror och hans dåvarande flickvän. Detta ledde till stor saknad efter personen som är som en storasyster till mig. Det är ju inte så lätt att träffas när personen bor på andra sidan Sverige...
Sommaren 2008. Juni, juli, augusti. Tjejerna i 9c träffades hemma hos Mimmie och hade det väldigt trevligt. Lagom till skolavslutningen så klipptes mitt hår av, det blev kort. Jag fick tack vare min bror höra Paramore live från Hultsfred, genom telefonen. I slutet av juni tog jag tåget upp till Norrland och klöverträsk, där jag bodde hos Denise i nio dagar. Helt klart sommarens höjdpunkt.
Den femte juli var det dags för ännu en lite större FeFo-träff, Back to the Future i Gbg. Efter att ha varit i både Åmål och Västerås så var det dags för Halmstad, där jag och Signe var på en konsert med Håkan Hellström. Det var väldigt trevligt.
08-08-08 spenderades just i 08, Stockholm, med familjen.
En stor del av sommaren tillbringades på klipporna och i vattnet tillsammans med väldigt underbart folk. Det var helt enkelt perfekt. Men sommar är som sagt kort och snart var hösten och skolan tillbaka. Början av det sista året i grundskolan, nian. Vi var nu äldst på skolan, lätt ett av de bästa skolåren. Men självklart känner man att det är på väg att ta slut och man vill inget hellre än att frysa tiden och bara få vara 15 i all evighet. Men detta är tyvärr omöjligt. Lärarna började oavbrutet prata om gymnasiet, kraven på en själv över att kunna fixa betygen blev högre. Nu gällde det ju för intagningen.
Wake me up when september ends. Skolan fortsatte. Ännu en konsert med Håkan, den här gången på Liseberg. 29/9 ett av årets bästa dagar, då jag blev tillsammans med min Fredrik.
Oktober, hösten började komma på riktigt. Min och mina vänners årliga höstdag. Världens bästa farmor åkte in på sjukhuset och allt skakades till lite grann. Men hon klarade det, även om hon inte kommer bli helt återställd.
Jag bestämde mig för att lägga till lite svart i mitt röda hår. Det blev topparna och en slinga i luggen.
Plötsligt var det årets sista månad. Jag var med i Orust Lucia. Träffade Per Gessle och fick min skiva signerad. Julen firades hemma, och årets julklapp var en Nikon D80.
Sen mina damer och herrar kom vi till den 31 december, årets absolut sista dag. Detta firades med de bästa, hemma hos Madde. Med mat, spel, prat och en massa skratt.
Kortfattat, mitt 2008.
Men året har gått för fort. Jag kan inte fatta att det är ett år sen som jag bestämde mig för att ta tag i mitt liv, börja skita i vad andra tyckte, bli en gladare person. För 52 veckor sen kände jag inte ens min pojkvän. Och det känns läskigt att jag för bara 366 dagar sen inte alls kände mig orolig inför framtiden.
Men nu är frågan, kan 2009 bli minst lika bra? Av någon anledning så känns det inte alls så, men man kan ju hoppas.
2009 innebär mycket, nationella prov, Auschwitz, slutbetyg, gymnasiet. Jag kommer skiljas från mina vänner och världens bästa klass. Min bästa vän flyttar till Varberg, henne kommer jag få träffa väldigt mycket mindre. Big sis' flyttar till Göteborg, henne kommer jag förhoppningsvis få träffa oftare. Allt kommer att förändras, men jag antar att man får göra det bästa av situationen.
Jag tänker ta dagarna som de kommer, en i taget.
The beauty is in what you make it.
If you lie, you don't deserve to have friends
De bästa vännerna som man kan ha och som alltid ställer upp till 110%.
Madeleine Järlbrink, Linnea Moberg, Angelica Isaksson, Frida Abrahamsson, Clara Frössling.
MADELEINE JÄRLBRINK
Seriöst den bästa människa som finns!
Det finns verkligen inte ord som beskriver hur mycket jag älskar henne.
Vi tycker och tänker likadant om nästan allt och lyckas alltid göra det bästa av situationen.
Uttryck som STEEEN*simma runt*STEEEN, mer ost-Ron? och How do you FEEEEEEEeeeeeeeL-mjölk är sånt som vi säger dagligen.
Vi vet saker som att alla egentligen heter/vill heta Sture, den rätta innebörden av urbanisering och att katter håller på att ta över världen.
Even at my worst, I'm best with you <3
LINNEA MOBERG
Bardomsvän sen 3 års ålder!
Det säger sig självt, miljarder minnen som det ena är bättre än det andra.
Det är med all säkerhet svårt att komma på något som vi inte gjort tillsammans.
Det finns både för- och nackdelar med att känna varandra så bra som vi gör, men det helt klart bästa är att vi alltid vet var den andra finns någonstans.
12 underbara år av vänskap har det blivit och fler ska det bli.
Svanviks skräck slår till igen <3
ANGELICA ISAKSSON
Världens mest äkta och coolaste piratkopia!
Är man någonsin minsta lilla nerstämd så är Angelica den person som man ska gå till.
Hon får en att le bara genom att vara sig själv.
Hon ger nördighet ett helt nytt ansikte genom sina kunskaper om pirates, julkalendrar och Johnny Depp.
Hon vet precis vad man ska göra för att folk ska komma ihåg en och det visar hon så fort hon får chansen.
Med Angelica har man alltid Sweeneygt skoj! <3
FRIDA ABRAHAMSSON
Hästtokigt Martin Stenmarcksfan - ett vinnande koncept!
Frida, frida, frida, underbar, underbar, underbar.
En tjej som verkligen alltid ställer upp för en när man mår dåligt, som får en att känna sig älskad.
Har man inte en vän som Frida så har man verkligen missat något.
För det finns seriöst inte många som är bättre.
Även om jag aldrig kommer att säga att Martin är bättre än Håkan, så kan jag lugnt säga att Frida är bäst! <3
CLARA FRÖSSLING
Vår alldeles egna duracell-kanin!
Clara drar aldrig förhastade slutsatser, utan ger alttid alla en ärlig chans.
Hon är beviset att man kan ha ett stort hjärta och mycket kraft i en liten kropp.
Kraft och energi har hon så att det räcker och blir över, det är vid ytterst få tillfällen som hon sitter still.
Men det är liksom därför vi älskar henne så mycket.
Och alla behöver faktiskt inte kunna barnsånger! <3
JAG ÄLSKAR ER!
